Vem och vad är FREE-B?

FREE-B är ett forskarlag från fem länder som enas kring önskan att lära mer om vilt levande honungsbin, deras biologi, hälsa, livsmiljöer och mekanismer för överlevnad.
Foto av Arrigo Moro

Situationen

Honungsbin ( Apis mellifera) har länge värderats som viktig pollinatör i europeiska ekosystem och har en avgörande roll för biologiska mångfald och livsmedelsförsörjning. Inom biodling (som den bedrivs i dag) har dock dödligheten bland bisamhällen närmat sig på ett alarmerande sätt upp till 35 % i vissa regioner (2019-2020). Samtidigt vet man inte mycket om vilda honungsbins utbredning, täthet och överlevnad i Europa, vars status på IUCN:s rödlista nyligen omklassificerades som hotad i EU:s 27 medlemsstater.

FREE-B syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att kartlägga vilt levande honungsbins (Free-Living Colonies, eller ’FLC’, på engelska) förekomst och utforska deras motståndskraft, och utnyttja lärdomen för att främja transformativa, naturbaserade lösningar för biodlingssektorn och allmänheten. (Med “vilt levande” menar vi bin som har själv valt sitt hem, oavsett om det är en hålighet i ett träd, en stockkupa, ett hål i marken eller en människoskapad struktur som en skorsten, och som bor utan mänsklig inblandning).

Huvudmålen med FREE-B är att kartlägga FLC i Europa och att utreda de mekanismer bakom deras överlevnad. FREE-B kommer att undersöka biologiska, beteendemässiga, genetiska, patologiska och miljömässiga faktorer som bidrar till deras motståndskraft via sex arbetspaket:

Arbetspaket 1

Kartlägga FLCs
i Europa

I samarbete med biodlare och medborgarforskare kommer WP1 att kartlägga FLCs boplatser via bee-lining och andra metoder, vilket samordnas genom ett online-rapporteringsverktyg.

Arbetspaket 2

Livsmiljös påverkan på kritiska FLC population demografiska parametrar

WP2 kommer att bedöma effekterna av livsmiljöfaktorer (t.ex. latitudgradient, landskapssammansättning, klimat) på kritiska FLC population demografiska parametrar (t.ex. bosättningsnivå, täthet, överlevnad) genom regelbunden, standardiserad fältövervakning över hela Europa.

Arbetspaket 3

Genomiska analyser av mångfald hos honungsbin

WP3 kommer att undersöka genomiska skillnader mellan vilt levande och odlade bisamhällen och deras relation till hälsan och överlevnad.

Arbetspaket 4

Parasiters, patogeners och livsmiljöns inverkan på överlevnad

WP4 syftar till att utforska inverkan av habitatfaktorer, sjukdomar och parasiter på FLC överlevnad jämfört med odlade bisamhällen.

Arbetspaket 5

Naturbaserade lösningar med sociopolitiska och -ekonomiska resultat

WP5 kommer att genomföra ett pilotstudie med “överlevande samhällena”, sammanställa en databas med lagar och förordningar som rör förvaltning av FLC och främja bevarande och integrering av FLC i olika habitat.

Arbetspaket 6

Kommunikation och spridning

WP6 samordnar kommunikationen för att öka medvetenheten om FREE-B och FLC, engagera biodlare och medborgare, sprida resultat och influera beslutsfattare.

Teamet

Grace McCormack

Galway Honey Bee Research Centre, University of Galway (Irland) | Projektsamordnare och ledare för arbetspaket 1

Grace är professor i zoologi och leder Galway Honey Bee Research Centre tillsammans med ett lag av medarbetare, doktorander och postdoktorer. Hennes intressen ligger inom evolutionsbiologi och särskilt i att använda molekylära data för att förstå hur organismer är relaterade till varandra, och detta påverkar bevarande och utvecklingen av organismernas egenskaper. Grace har hållit på med biodling i 12 år och sköter för närvarande 15-30 bisamhällen. Hon började intressera sig för vilt levande bisamhällen 2015 och har sedan dess undersökt deras överlevnad, mångfald och utbredning. Hon är intresserad av både bevarandet av Apis mellifera mellifera och obehandlade bins motståndskraft mot Varroa och andra mannisko-introducerade plågor .

Joachim de Miranda

Sveriges lantbruksuniversitet (Sverige) | Work Package 4 Leader

Joachim är docent i entomologi och specialiserar sig på insektshälsa, särskilt patogener och sjukdomar hos nyttoinsekter. Hans främsta intresse är de virus som infekterar bin: deras överföring, epidemiologi, evolution och adaptiva ekologi, och hur dessa påverkas av interna och externa faktorer. Hans forsknings skala sträcker sig från ursnabb virus evolution i kontrollerade laboratorieexperiment till långsiktiga förändringar på landskapsnivå i binas livsmiljö, ekologi och klimatförändring. Joachim har varit biodlare i mer än 25 år och har för närvarande mellan 25-50 bisamhällen i flera bigårdar runt Uppsala, Sverige. Joachim har varit biodlare i mer än 25 år och sköter för närvarande mellan 25-50 samhällen i flera bigårdar runt om i Uppsala.

Andrzej Oleksa

Kazimierz Wielki University (Polen) | Ledare för arbetspaket 5

Andrzej är en forskare som specialiserar sig på ekologin av insekter förknippad med trädhåligheter. Hans forskning kombinerar molekylära verktyg, morfometri och ekologiska analyser för att undersöka biologisk mångfald, populationsstruktur och bevarande av saproxyliska insekter, inklusive honungsbin. Hans arbete har ökat förståelsen för genetisk introgression hos honungsbin, eremitbaggarnas värdpreferenser och den ekologiska roll som alléer på landsbygden har som tillflyktsorter och korridorer för utsatta arter. Andrzej har bidragit till studier om skillnaden mellan honungsbins underarter, populationsgenetik och bevarandestrategier. Genom ett tvärvetenskapligt
arbetssätt vill han öka kunskapen om samspelet mellan insekter och växter samt stödja effektiva bevarandestrategier i fragmenterade landskap. Genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt vill han öka kunskapen om samspelet mellan insekter och växter samt stödja effektiva bevarandeinitiativ i fragmenterade landskap.

Foto av Anna Oleksa

M. Alice Pinto

Mountain Research Center, Bragança Polytechnic University (Portugal) | Ledare för arbetspaket 3

Alice är docent vid BPU och forskare vid CIMO. Hon har ägnat de senaste 25 åren åt att studera honungsbin. Hon utvecklade ett starkt intresse för honungsbin under sin doktorandforskning, när hon studerade en fascinerande population vilt levande honungsbin bosatta i ihåligheter i ekar på ett naturreservat i Texas, USA. I sin avhandling undersökte hon populationens genetiska förändringarna, som genomgick afrikanisering. För närvarande är hennes huvudsakliga forskningsintressen att avslöja de processer, både naturliga och mänskliga, som skapar mönster för genetisk mångfald i populationer av honungsbin, med särskilt fokus på att förstå den genetiska grunden för lokal anpassning i olika honungsbi underarter.

Fabrice Requier

EGCE Lab, UMR CNRS-IRD-University Paris-Saclay (Frankrike) | Ledare för arbetspaket 2

Fabrice är seniorforskare med intresse för agroekologi och pollinatörsekologi. Hans forskning fokuserar på pollinatörers anpassning till förändringar i landskapsstruktur, exponering för agrokemikalier och (invasiva) biotiska faktorer, samt de efterföljande konsekvenserna för biologiskt bevarande och ekosystemtjänster. Han kombinerar i generellt laboratorieexperiment, fältövervakning och modellering, och har ett växande intresse för socioekologiska metoder. Hans arbete är inriktat på tillämpade perspektiv, inklusive utveckling av verktyg för beslutsstöd för att informera miljöpolitik och intressenter. Hans arbete är inriktat på tillämpade perspektiv, inklusive utveckling av verktyg för beslutsstöd för att informera miljöpolitik och intressenter.

Foto av Philippe Besnard

Steve Rogenstein

Honey Bee Watch (Irland, Tyskland) | Arbetspaket 6 Ledare

Steve är medgrundare och projektledare för ”Honey Bee Watch”, en global koalition av intressenter som har till uppgift att förstå hur FLCs överlever på egen hand. Dessutom var han med och producerade ”NYC Honey Week”, var med och grundade ”BCN Honey Fest” i Barcelona, var huvudproducent för 2019s upplaga av konferensen ”Learning from the Bees” och ingår i organisationsteamet för 2026s upplaga, producerade föreläsningsserien ”Bees, Dreams & Medicine” och grundade ”The Ambeessadors”. Den senare har det dubbla uppdraget att koppla samman bisamhället och sprida medvetenhet om och uppskattning för binas och pollinatörernas betydelse genom forskning, evenemang, utbildningsprogram, konst och aktivism. Den senare har det dubbla uppdraget att sammanföra bisamhället och sprida medvetenhet om och uppskattning för binas och pollinatörernas betydelse genom forskning, evenemang, utbildningsprogram, konst och aktivism.

Möt våra team

Forskningscentrum för honungsbin i Galway

Proff Grace McCormack, dr Helen Mooney, Mick Verspuij, Vickie Henshaw,

Forskningspartner

Tack för att du
registrerar dig!

Du har lagts till i FREE-B:s nyhetsbrev, se till att kontrollera din skräppostmapp!

Nästan klar!

Vänligen ange ditt för- och efternamn för att komma med på listan!